Taxipriser.se

Home Taxihistorier
Taxihistorier

 

Här kan du dela med dig av dina positiva såväl som negativa erfarenheter som taxikund, varna för enskilda bolag eller tipsa om något.

Det kan handla om historien om taxichauffören som bjöd på resan när du tappat plånboken, om chauffören som inte kunde hitta till centralstationen, eller historien om skräckresan genom city i 130 km/h!

Maila till This e-mail address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it !




"I morse hade jag förbeställt en taxi (Nacka taxi) som skulle ta mig från Saltsjö-Boo till Stockholm city. Resan kostade 350 kr, vilket är normalt. På hemvägen tog jag en taxi på gatan och blev ganska snart varse att taxametern stod på en hög summa. Slutpriset blev 624 kr.
Att ta en taxi på gatan brukar bli billigare. Avståndet handlar om ca 1,4 mil. Jag talade med Taxi Stockholm och de tyckte att detta lät absurt. Jag reste 11.03 från stan och kom hem 11.27  alltså 24 min (på morgonen startade jag 7.06 och kom fram 7.28 alltså 22 min). Det handlar om nästan exakt samma tid."
Kristina

"Var uppe i stockholm i augusti och var ute på kvällen för att ta ett par öl. Klockan blev mycket och det var dags att ta en taxi från söder till sollentuna. Hoppade in i en som stod parkerad, minns tyvärr inte vad bolaget hette. Inne i bilen var det lugnt och på radion spelades någon sorts orientalisk musik på lagom låg volym. Eftersom jag är mer för hårdrock frågade jag om jag fick ratta in en annan kanal och det gick bra. Nu var det hårdrock i bilen istället. Föraren blev tyst ett tag innan han fråga:

"Vill ni åka snabbt?"
Visst, varför inte?, tänkte jag och svarade att det ville vi.

Då tog han upp rallyhandskar som han satte på sig likt de kirurger använder, vred upp stereon så högt att jag i mitt onyktra, unga tillstånd knappt stod ut och framåt gick det. 220 km/h var topphastigheten och 120 på 50 vägar var mer regel än undantag. Men fort gick det. Det är en resa jag inte glömmer."

Johan


På 80-talet var jag på semester på Symi, en liten ö som ligger utanför Rhodos. Man kommer dit med båt, och ska man någonstans väl framme, ja då är det taxi eller apostlahästar som gäller. Vi skulle åka taxi från hamnen och till hotellet och jag minns att gatorna var smala, ja dom kändes smalare än bilarna......... och så strök dom så nära husväggarna så det kändes som om man var inne i vardagsrummet och åkte!

Nåväl, den där taxichauffören var både glad, äldre och halvt tandlös........ dessutom körde han som om han stulit bilen och hade en hel flock poliser i hälarna. När han slickat husknutarna och tutat hysteriskt vid varje hörn och kommit utanför stan, faktiskt utan att köra ihjäl varken oss eller några utanför bilen, då tittade han på mig där jag satt i baksätet, flinade och sa "good driver, good driver". Jag flinade halvhysteriskt och satt stel och kritvit i ansiktet ända tills vi kom fram.

Ja, vi kom ju faktiskt fram helskinnade, men det kändes som om det hängde på gärdesgården hela tiden!!!!!!
Susan

 När jag var i Thailand och reste runt själv kom jag först till Bangkok. Denna stora och mäktiga och ibland något skrämmande stad. Jag tog en taxi från flygplatsen. Taxichauffören var vänlig men hade något svårt att baxa upp min stora ryggsäck i bagageutrymmet på bilen. Väl inne i bilen satte han på radion på högsta volym.

När vi åkt en stund sänker han volymen och frågar åter igen om namnet på mitt hotell. Detta trots att jag sagt det flera gånger innan och även visat honom adressen. Jag säger det igen lugnt och stilla men känner irritationen växa. Är rejält jetlaggad och vill bara komma till hotellet och sova.

Precis när han frågat det lägger han av en riktig brakfis som låter högt och ljudligt. Då thailändarna är väldigt rädda för att tappa ansiktet säger han snabbt att det var bilen som lät så. Han höjer genast ljudet på radion och fortsätter köra genom den galna Bangkoktrafiken. Sakta sprider sig en otrolig stank i bilen... fis. Jag får svårt att hålla mig för skratt. Ni vet så där när man vet att man inte ska skratta men man kan bara inte låta bli. Skrattet riktigt bubblar i mig och jag får allt svårare att tygla mig. Jag vågar inte titta upp och se chauffören i backspegeln.

Till slut måste jag släppa ut det. jag kan inte hejda mig och skrattar så tårarna trillar. Då tittar jag upp och det visar sig att Chauffören skrattar lika mycket.  Vilken början på en underbar resa!

Clara

Last Updated on Sunday, 11 October 2009 13:58
 

Taxiforum - Nya inlägg

Banner

Kontakta Taxipriser.se

Din epost-adress:
Rubrik:
Meddelande:

Antal besökare

We have 14 guests online